Vi går på en beckmörk liten byväg i Dalsland.
Stora vita flingor lägger sig i mitt hår, jag märker att det är ett ymnigt men stilla snöfall, trots att jag knappt ingenting ser i mörkret.
Mina tre små Shi-Tzu finns alldeles i min närhet, jag hör dom tydligt, och Bamse, min dotters stora vackra hund finns också här någonstans.
Hans långa ben förflyttar honom raskt långa sträckor, så ibland får ficklampan lokalisera honom, men oftast hörs hans andetag tydligt när han går och nosar i snön.
Han älskar snö och njuter av vinterkylan!
Hans liv började dock inte så bra.
Han "hittades" av min dotter, som vid den tiden bodde i Belgien. Han var sex månader, satt i en bur i en "djuraffär", och hade så suttit sedan han som liten valp kom dit från Tjeckien där han är född.
Hon köpte den arma hunden som inte ens vågade gå över en tröskel.
Men därefter fick han så sakta börja lära sig att leva, och numera är han en go och glad, jättestor hund med ett hjärta av guld!
Så här ser han ut, Bamse, Jag blir så glad varje gång jag ser på honom och känner en sån tacksamhet över att han slapp ur den där buren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar